|
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
|
Varje vinter sprids det stora mängder halkbekämpningssand på våra gator och vägar. Efter vintern, när sanden sopas upp, innehåller den förutom kvistar, jord, löv och skräp även miljöfarliga partiklar från asfalt, däck och avgaser; gummirester, PAH, oljerester och tungmetaller. Hämta foldern Miljölösningar ...
|
![]() |
Grustäkterna håller på att ta slut och det börjar bli nödvändigt att rena och återanvända sanden.
Renad och återvunnen sand är billigare än ny natursand, man får dessutom andra användbara sand- och grusprodukter och antalet tunga transporter minskar.
Den färdigbehandlade sanden blir torr, ren och på flera sätt bättre än natursand – den innehåller mindre finandel och dammar därmed mindre, fryser inte lika lätt och behöver inte blandas med lika mycket vägsalt som natursand.
Halkbekämpningssand dammar både vid körning och vid uppsopning. Inandningsbara sandpartiklar i storlek PM10 binder många av de miljöfarliga partiklarna. Damningen medför därför höga halter luftföroreningar.
|
Tester som Statens väg och trafikforskningsinstitut (VTI) har gjort, visar att återvunnen halkbekämpningssand dammar 50 % mindre än natursand – halten inandningsbara partiklar, PM10, var hälften så hög. |
![]() |
![]() |
|
|---|---|
|
Uppsopad sand innehåller efter vintern avfall, löv, kvistar men även en mängd miljöfarliga partiklar; PAH, tungmetaller, gummi- och oljerester mm. |
|
![]() |
![]() |
![]() |
|
|
I ett första steg sorteras allt skräp bort. Under den våta reningsprocessen sorteras olika renade fraktioner ut; halkbekämpningssand, grus, finsand mm. Efter tvätt avvattnas det rena slammet i sedimentationsbassänger. |
|
![]() |
|
|
Halkbekämpningssand efter rening – nu med mindre finandel som dammar. |
|